Mangrove

I mangrove träsken finns ett tydligt exempel på hur ekosystemen hjälper och skyddar oss. Träden i träsket har stora kringlande rötter skyddar land från vind och erosion som kan uppstå vid t.ex. från stora vågor och tidvattnen. Trädens stora rötter är även födokälla och hem/skydd för många fiskarter, organismer och skaldjur. Rötterna fungerar även som en filtrerare av sediment och föroreningar påväg ut från land till havet. Men dessa områden med mangroveträd är hotade av främst fiskodlingar av räkor.

Läs mer om detta på dessa länkar:

BRA och lång- information om mangroveträden och räkfiske
Mangrove- sammanfattning
Mangrove- varför den är hotad

//Rebecka

Kopplingar till modern jord-och skogsbruk

Jordbrukslandskapet är en viktig livsmiljö för många växter och djur, bevarande av biologisk  mångfald i odlingslandskapet innebär att viktiga ekosystem bibehålls. På tanke på hur vi människor använder växtskyddsmedel så kan detta påverka den biologiska mångfalden. Växter, insekter, fåglar och däggdjur påverkas av växtskyddsmedlen. På vilket sätt?

Jo växtskyddsmedlen ger en förändring i organism samhällena och på så sätt minskas den biologiska mångfalden. Samtidigt så blir det en minskad födotillgång för de växt eller insekts ätarna eller så förändras konkurrensförhållandet mellan olika arter som lever just vid jordbruksmarkerna. Polleneringen påverkas samt negativt av växtskyddsmedlet och det utgör en stor del av den minskade biologiska mångfalden alltså så påverkar vi människor den biologiska mångfalden i jordbruket. 

Skogsbruket var mycket annorlunda för 80 år sedan , skogen var mer varierad och det fanns flera olika växter och träd som frodades. Dagens moderna skogsbruk håller på att ändra det, nu odlas bara tal och gran öven några andra barrträds slag alltså är dagens skog mer kontrollerad och bestämd av oss människor. På så sätt har man trängt undan arter och minskat den biologiska mångfalden. / Gurleen

Nyckelarter

Vissa arter påverkar ekosystemet mer än andra, de behövs för andra arters överlevnad. Dessa arter kallas för nyckelarter. Nyckelarterna har en avgörande betydelse för ekosystemets/ landskapets funktion och stabilitet. Till exempel topprkonsumenter som gör att konkurrensen hålls nere mellan bytesdjur så att många arter kan samexistera.

Några exempel på nyckelarter är bävrar, vildsvin och klövdjur. Bävrarna bildar vattensamlingar och dammar när de bygger vilket bildar en typ av miljö med en konstant vattennivå. Utan bävrar skulle denna typ av miljö bli allt mer ovanlig vilket skulle påverka vissa djurarter.

Vildsvinen bökar runt i jorden och hjälper växter gro och hjälper även att sprida frön som fastnat i pälsen. Klövdjuren påverkar med sitt bete föryngringen av lövträd vilket håller landskapen öppna.

Nyckelarter- exempel
Bävern - en nyckelart

// Rebecka

Gränserna för hur mycket vår planet tål

Det brukar ta en lång tid innan hav, skogar och andra ekosystem reagerar på vår mänskliga miljöpåverkan. Men hur länge kommer det att ta innan den sista droppen gör att bägaren rinner över?
 I så fall om detta hände så skulle ekosystemet falla ur balans och bli svår att återställa. Men den ekologiska mångfalden är en stöttepelare för vårt motståndskraftiga ekosystem.
På en teater så kan en annan alltid hoppa in om huvudrollsinnehavaren skulle bli sjuk och samma gäller ett ekosystem om en viss trädart i en skog angrips av svamp eller ett insekts angrepp så blir skogen känslig. Om däremot det finns många olika sorters träd med en stor genetisk variation så finns det ett slags skydd mot olika sortes miljöproblem, bränder och insekts angrepp. Denna skyddskapacitet kallar ekologerna för resiliens.
 Resiliens är ett system långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. För just ett ekosystem till exempel en skog kan det handla om att hantera stormar, bränder och klimatförändringar.
/ Gurleen :)

Hur kan du hjälpa till?

Vad kan vi som individer då göra för att hjälpa att upprätthålla den biologiska mångfalden?

På denna länk finns det massor med tips om hur just du kan hjälpa och tänka för att behålla alla våra arter. De har listat 52 bra saker som du kan göra, allt för en mer miljö-smart tillvaro i livet. Varje steg mot en bättre mer hållbar miljö är ett bra steg. Desto fler steg vi gör tillsammans desto större bli chansen att vi kan ha kvar våran fantastiska artvariation och mångfald.

Alltså på denna LÄNK.

//Rebecka

Länk!

Här är en riktigt bra länk som har bra sammanfattningar om den biologiska mångfalden!

http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald-cbm/biologisk-mangfald/ :) 

/ Gurleen :)

Variationen i olika biom

Detta är en karta på vart i världen där den biologiska mångfalden är som störst. Den visar antalet olika arter per 10.000 kvadratkilometer. Vid tundran (gråbeige-färg) är det inte en så stor variation till skillnad från t.ex. Sydafrika som har en väldigt rik biologisk mångfald. Det kan bero på det kalla klimatet som råder i den norra delen av jordklotet. Dessutom är syd- och nordpolen inte kända för sitt rika växtliv, vilket också innebär en mindre variation.

Den röda färgen markerar de platser mångfalden är som mest varierad. Dessa biom är för det mesta regnskog. Det är även på dessa platser där klimatet är varmare, men inte torrt. Torra områden som öken betecknas med en gul färg. Där är mångfalden snäppet mer varierad än vad den är vid polerna.


// Tasmia

FN´s organ Cites

Många djur och växter är utrotningshotade på grund av handeln, elefanter och tigrar är två exempel. Haj-fena som är en delikatess i Asien gör priset högt, och hög efterfrågan gör att allt fler fiskare satsar på haj-fenor. Men i och med att efterfrågan ökar , desto fler hajar dör. Genom att skära loss hajens fena för att sedan låta den förblöda i havet har gjort vissa haj-sorter utrotningshotade.

Hajar måste skyddas från överfiske då de är extra känsliga, de föder få ungar och det tar lång tid innan de blir könsmogna. De hinner inte födas lika många hajar i den takt som hajarna dör.

För att försöka rädda dessa djur och växter har FN skapat ett organ kallat CITES (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora). Deras jobb är att med medlemsländernas förhindra att konsumtionen ligger i obalans med antalet djur och växter som finns. På så vis även bevara de arter som är eller är på väg att bli utrotningshotade. De arbetar för att bevara den biologiska mångfalden blad djur och växter. Över 170 av världens länder har antagit CITES.

De arter som på något vis är eller är på väg att bli utrotningshotade sorteras i hur hotade de är. De som är mest hotade har extra stränga regler för att förhindra utrotning. Det brukar ofta var helt förbjudet med handel av vissa arter, så kallat importförbud.

CITES har möten vart 3 år och i år hölls det i Bankok, Thailand. Det mest framgångsrika under mötet i år var att det vart mer skärpa regler kring hajar och rockor.

WWF - hajar
DN - nya chanser för hajar
Vad är CITES

//Rebecka

Bra länk

Vill du veta mer om Biologiska mångfalden? Här är en länk som kan vara till hjälp.

 
Det är bara att trycka på länken!

http://www.scb.se/statistik/MI/AA9999/2003M00/MI01S%C3%850001_16.pdf

 
// Zahra

 

Bra filmer om den biologiska mångfalden

Dessa filmer förklara bra varför vi måste bevara den biologiska mångfalden och hur den har påverkats av vårat sätt att leva. De ger också exempel på hur man kan göra för att hjälpa till att göra en föränding så att den bilogiska mångfalden gynnas och växer istället för minskar som den gör i dagsläget.

I detta TED-talk så förklarar Jasom Clay hur de stora företagen, genom att ändra sitt tankesätt, skulle kunna minska vår överkonsumering av jordens resurser. Denna film är lite längre, runt 20 minuter.

//Rebecka

Införsel av främmande arter - hot mot biologisk mångfald

Under vår tid på jorden har vi människor nästan alltid valt att förändra det som är till vår fördel. Kolonisering, den industriella revolutionen är sådant som vi frambringat.  Dessa förändringar stoppar oss inte från att ändra ekosystemen, genom att införa arter som är okända för den svenska faunan. Djur och växter som med hjälp av oss människor, flyttats till ett område där det inte funnits tidigare kallas för främmande arter. Även fast det är få av djuren som orsakar problem i systemet, är det säkert att det uppstår negativa konsekvenser på grund av de, i framtiden.

Man bör dock vara medveten om att det finns vissa spridningar som inte sker av avsikt. Ett exempel på det är den spanska snigeln, ”mördarsnigeln” som förekommer i hela landet på grund av import av livsmedel. De kan vara så att denna främmande art spreds av barlastvatten* som fartyg släpper ut när de lastar gods. Det finns även arter som förflyttas inom landet, till andra områden. Dessa liv blir då främmande i för sin nya miljö.

Några exempel på arter som orsakat konsekvenser är minken och signalkräftan. Under 1900-talet infördes minken från Nordamerika för pälsfarmen. 

Mink med fisk. Foto: Kenneth Johansson

Flera av minkarna har troligen rymt då denna art är spridd över hela Skandinavien. Fisk, fågel och mindre däggdjur är några av minkens föda. Problemen har uppstått vid kusterna där rovdjuret attackerat olika sjöfåglar. Tobisgrisslan och skräntärnan är de fåglar som är hotade idag. 

Signalkräftan som är en annan nordamerikansk art har införts som ersättning av vår inhemska (naturliga) art flodkräftan. Detta djur har bidragit till att sjukdomen ”kräftpest” permanenterats då de flesta djuren av arten är smittbärare av ohälsan. Utslagningen av den beståndsdel som existerar av flodkräftan har kunnat fortsätta p.g.a. denna främmande art.

*Barlastvatten: ’’ Barlastvatten pumpas in i fartygs barlasttankar för att ge lastfartyg stabilitet vid lätt eller ingen last. När fartyget lastas pumpas motsvarande tyngd vatten ut.’’ – Wikipedia

Klicka på länkarna nedan för att läsa mer.

http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/Spridning-av-frammande-arter/

http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/Frammande-arter-hot-mot-biologisk-mangfald/


//Tasmia

Biologisk mångfalden och genetisk variation.

Biologisk mångfald kan bland annat vara hur stor genetisk variation det finns inom en art. Den genetiska variationen är en viktig förutsättning för naturligt urval, anpassning och livets utveckling alltså evolution. Alltså innebär genetiska variationen att olika individer inom en art är annorlunda från varandra på olika sätt.

Genetisk variation skapas genom nya mutationer som är en förändring av arvsanlagen, alltså generna. Ett exempel på genetiska variationen är parksnäckor. Hos parksnäckor kan man se den genetiska variationen tydligt. Om man letar upp ett antal parksnäckor ser man att vissa parksnäckors skal skiljer sig från varandra till exempel har vissa parksnäckor enfärgade skal och andra randiga skal. Det beror på att parksnäckorna har olika alleler (olika varianter av gener) för skalens färg. Det finns alltså olika genetiska varianter av parksnäckorna.

Parksnäckorna gillar regn, dagg, och dimma men inte solsken och torka. När det är torrt väder drar sig snäckan in i sitt hus och avsöndrar ett slem som täpper till öppningen. Vid solnedgång eller vid fuktig väderlek tittar snäckan fram och börjar leta efter mat.

Om det finns stor genetisk variation inom en art har arten större chans att utvecklas och klara sig om miljön förändras. Ifall det skulle ske miljöförändringar så att det blir solsken och torka en lång period skulle snäckorna inte trivas, och de skulle inte kunna titta fram för att leta efter mat så är det bra om det finns några individer som har bättre motståndskraft mot just solsken och torka.

Djur som är utrotningshotade har oftast väldigt låg genetisk mångfald som gör dem extra känsliga. Tigrar är ett sådant djur.

// Zahra

Vill du läsa mer? Tryck på länken.

http://www.djurskydd.org/?id_item=254

Därför är den biologiska mångfalden viktig

De som påverkas när den biologiska mångfalden minskar är allt levande, allt från de minsta blommor till de största rovdjur.

Ett exempel på vilka konsekvenser som kan uppstå kan vi se idag om vi kollar på bina. Bin fungerar som pollinerare och växterna är beroende av dem för att kunna sprida sitt pollen och fortplanta sig. Bina är ovärdeliga pollenspridare och bidrar även till den genetiska vairationen då de för med sig pollenet mellan olika områden. Runt 80% av den födan som skapas av växter kräver insekter som sprider pollen mellan de olika plantorna.

Men eftersom  vår jordbruk sprider sig och blir större och större förändras den miljön som bina trivs i. Följden av detta är att drygt ett dussin bisorter har försvunnit och uttligare ungefär 285 bisorter är utrotninghotade i Sverige. Bekämpningsmedel och åkrar som inte är "vilda"(med blandade växter) gör att bina får det svårare att hitta föda, vilket påverkar överlevnadschanserna för vissa bisorter då deras föda försvinner/minskar.

Försvinner bina kommer flera växtsorter också bli utrotningshotade, kostnaderna för vår föda kommer att öka då produktionen kommer minska. Det har även visat sig att de tama odlade bina inte sprider pollen lika effektivt som vilda bin, de tama bina kommer alldrig kunna ersätta de vilda binas pollenspridning helt och hållet.

När de vilda bisorterna försvinner kommer det behövas fler odlade bin. Men bland de stora biodlingarna slår ibland en massdöd till.  Det är okänt av vad döden kommer ifrån men man tror att det beror på skadedjur och/eller kvalster.

Ett rikt växtliv ger starkare stammar insekter. Dessto fler insekter som pollinerar desto mer frön och frukt kommer skapas och ge en högre genetisk variation som kommer göra ekosystemet lite starkare för påfrestningar av miljöföräföränringar. Om vi blir mer beroende av de tama bina så kommer massdöden bli allt vanligare. Vi är beroende av de minsta individerna i ekosystemen. Försvinner en art kommer det påverka allt och fler arter kan fösvinna som följd. Vi måste se till att behålla den biologiska mångfalden för att kunna forsätta leva som vi gör idag.


//Rebecka

För mer information tryck på länkarna under.
Naturskyddsföreningen
Dagens nyheter