Biologisk mångfalden och genetisk variation.

Biologisk mångfald kan bland annat vara hur stor genetisk variation det finns inom en art. Den genetiska variationen är en viktig förutsättning för naturligt urval, anpassning och livets utveckling alltså evolution. Alltså innebär genetiska variationen att olika individer inom en art är annorlunda från varandra på olika sätt.

Genetisk variation skapas genom nya mutationer som är en förändring av arvsanlagen, alltså generna. Ett exempel på genetiska variationen är parksnäckor. Hos parksnäckor kan man se den genetiska variationen tydligt. Om man letar upp ett antal parksnäckor ser man att vissa parksnäckors skal skiljer sig från varandra till exempel har vissa parksnäckor enfärgade skal och andra randiga skal. Det beror på att parksnäckorna har olika alleler (olika varianter av gener) för skalens färg. Det finns alltså olika genetiska varianter av parksnäckorna.

Parksnäckorna gillar regn, dagg, och dimma men inte solsken och torka. När det är torrt väder drar sig snäckan in i sitt hus och avsöndrar ett slem som täpper till öppningen. Vid solnedgång eller vid fuktig väderlek tittar snäckan fram och börjar leta efter mat.

Om det finns stor genetisk variation inom en art har arten större chans att utvecklas och klara sig om miljön förändras. Ifall det skulle ske miljöförändringar så att det blir solsken och torka en lång period skulle snäckorna inte trivas, och de skulle inte kunna titta fram för att leta efter mat så är det bra om det finns några individer som har bättre motståndskraft mot just solsken och torka.

Djur som är utrotningshotade har oftast väldigt låg genetisk mångfald som gör dem extra känsliga. Tigrar är ett sådant djur.

// Zahra

Vill du läsa mer? Tryck på länken.

http://www.djurskydd.org/?id_item=254